Kronologi

1870

Johan Gustaf Hellstén föddes 27.11.1870 Kulma-Seppäläs rökbastu i Huljala by i Koski, Tavastehus län (i dag Hämeenkoski). Fadern var Johan August Hellstén från Orivesi och modern Karolina Wilhelmina Selin från Lempäälä. Fader hade anställning som dräng hos köpmannen Karl Frestadius. Familjen var på väg från Tammerfors till marknaden i Lahtis, och de stannade två dagar i Koski. Barnet skrevs i kyrkböckerna i Tammerfors.

1875

Modern Karolina avled när Juho var fyra år.

1876

Fadern Johan August lät bygga en ny tygaffär på en tomt som han köpt i Lahtis köping.

1879

Juho gick i folkskola i Lahtis by i Hollola kommun.

1882

Juho började i läroverket vid normallyceet i Tavastehus.

1884

Fadern Johan August avled, moderns syster Kaisa Hagman fortsatte att driva butiken, men fastigheten såldes när butiken fallerade. På sina lediga dagar hjälpte Juho till i kramhandeln som Kaisa grundat.

1887

Johan Gustaf Hellstén började studera vid gymnasiet och förfinskade sitt efternamn till Paasikivi.

1890

Student vid lyceet i Tavastehus. Betyg i 17 läroämnen.

Inledde studier vid Kejserliga Alexandersuniversitetet (sedermera Helsingfors universitet) med ryska språket och litteraturen som huvudämne. Gick med i Hämäläis-Osakunta.

Medarbetare vid tidningen Uusi Suometar 1890–

1891

Resa till Novgorod för studier och journalistiskt arbete. Resebrev i Uusi Suometar 26.7, 16.9, 24.9, 14.10 och 11.11.1891, publicerade i boken J. K. Paasikivi, Kirjeitä Novgorodista. Novgorod: Novgorodski gosudarstvennyi universitet, 2010.

1892

Filosofie kandidat, huvudämne, dvs. laudatur, i ryska språket och litteraturen, biämne, dvs. cum laude Rysslands historia. Paasikivi höjde biämnet senare till laudatur.

1893

Börjar studera juridik.

Möter Anna Forsman, som han förlovar sig med.

1894

Sekreterare för den fennomana studentorganisationen Suomalainen Nuija.

1895

Ordförande för Suomalainen Nuija 1895–1896.

Flyttar till Lahtis köping. Kommunala förtroendeuppdrag, bidrog till byggandet av folkskolan på Vuorikatu i Lahtis och grundandet av samskolan i Lahtis, undervisade i matematik och sång under ett läsår som bisyssla, var med om att starta Lahtis folkhögskola, en av undertecknarna av ansökan om grundande av staden Lahtis, övervakare av Kansallis-Osake-Pankkis kontor i Lahtis och direktör för kontoret under sommartid.

1897

Juris utrusque kandidat (kandidat i de båda rätterna).

Gifte sig 1.6.1897 med Anna Forsman på Stenkulla i Dickursby i Helsinge landskommun. (Anna avled 1931.)

Medlem i styrelsen för Lahtis köping 1897–1899.

Satt ting i Hollola domsaga, verkade som länsman i Asikkala, den första privata advokaten i Lahtis 1897–1899.

1898

Tillbringade sommaren på riksarkivet i Stockholm för att samla in material till doktorsavhandling.

Barn Annikki Paasikivi, arkitekt, d. 1966.

1899

Studier vid Leipzigs universitet under sommaren.

Extraordinarie lektor i finska språket i juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet 1899–1902.

Samlade in namn i Lahtis till den s.k. stora adressen mot Februarimanifestet.

Flyttade på hösten till Helsingfors.

Lärare i handelsrätt vid Suomen Liikemiesten Kauppaopisto.

1900

Tillbringade sommaren på riksarkivet i Stockholm.

Barnet Wellamo föddes, senare Paasikivi-Ant-Wuorinen, tandläkare, d. 1966.

Medverkade vid grundandet av tidningen Lahden lehti.

1901

Juridisk sekreterare för Sällskapet Pellervo 1901–1903.

Juris licentiat.

Juris utresque doktor, avhandling: Lainkäytön kehittymisestä veronkanto- ja finanssikontrolliasioissa varhaisimman ruotsalais-suomalaisen oikeuden mukaankompetenssikysymys (“Om utvecklingen av jurisdiktionen i skatteuppbörds- och finanskontrollärenden i enlighet med den tidigaste svensk-finska rätten: kompetensfråga.).

Utgav verket Kyydinpito ja kestikievarilaitos Suomen lain mukaan (Skjutshållningen och gästgiveriväsendet i enlighet med Finlands lag).

Kurator för Hämäläis-Osakunta 1901–1902.

Barn Juhani Paasikivi, senare överstelöjtnant, d. 1942.

1902

Adjungerad professor (biträdande professor) inom förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet 1902–1903.

Ordförande för kontrollkommittén för lagstiftningen om skjutsväsendet 1902–1903.

Gav ut boken Osuustoimintalain pääkohdat (Huvudpunkterna i lagen om andelsverksamhet). Pellervon kirjasto N:o 10. Sällskapet Pellervo.

Medlem i en arbetsgrupp som grundande ett nytt banksystem baserat på andelsverksamhet i Finland (andelsbankerna).

1903

Överdirektör (generaldirektör) för Statskontoret 1903–1914.

Medlem i direktionen för Sällskapet Pellervo 1903–1908.

Medlem i centralstyrelsen för Suomalainen puolue (Finska partiet) 1903–1913.

Barn Varma Paasikivi, sedermera medicine kandidat, d. 1941.

1904

Sekreterare för bondeståndet 1904–1905.

Fördömde i tidningen Uusi Suometar mordet på generalguvernör Nikolaj Bobrikov som ett “avskyvärt och grovt brott”.

1905

Medlem i kommittén för riksdagsreformen 1905–1906.

Kandiderade i valet för borgarståndet men blev inte vald.

Deltog i arbetet med att skriva partiprogrammet för Finska partiet. P:s avsnitt handlade om agrarfrågan och kommunallagsreformen.

1906

Medlem i partidelegationen för partiet Suomalainen puolue 1906–1912. Medlem i “kommittén för löpande ärenden” (arbetsutskott). Medlem i kommittéer som beredde språkfrågan, torpar-/agrarfrågan, skattereformprogrammet.

Medlem i redaktionen för kulturtidskriften Aika 1906–1915.

Medlem i centralkommittén (styrelsen) för Suomalaisuuden Liitto (Finskhetsförbundet).

1907

Innan riksdagen sammanträdde 1907 behandlade partidelegationen det kommande riksdagsarbetet. De centrala frågor som skulle drivas, bereddes av en kommitté där Paasikivi medverkade som medlem.

15–16.3 valet för den första enkammarriksdagen.

Riksdagsledamot (Finska partiet, norra valdistriktet i Åbo och Björneborgs län) 22.5.1907–31.05.1909; ordförande för lantbruksutskottet.

Kommitté som diskuterade ändring av kommunalförordningen 1907–1908.

1908

Senatens ekonomiedepartement, chef för finansexpeditionen (finansminister) 1.7.1908–13.11.1909 (Edvard Hjelts senat); efter att de konstitutionella senatorerna avgått skötte Paasikivi också uppgifterna som chef för kommunikationsexpeditionen.

 

Kansantaloudellinen Yhdistys, föreståndare 1908, 1925, 1930–1931.

1909

Osuustoimintalain pääkohdat 2.  Pellervon kirjasto N:o 10. Sällskapet Pellervo.

1910

Riksdagsledamot (Finska partiet) 1.3.1910–1.2.1914; ordförande för bankutskottet.

Medlem i förvaltningsrådet för livförsäkringsbolaget Salama 1910–1937.

1912

Ordförande för kommittén för organiseringen av jordlego- och arrendeförhållandena 1912–1914.

Ordförande för direktionen för Kustannusosakeyhtiö Kirja 1912–1934.

1914

Generaldirektör för Kansallis-Osake-Pankki 1914–1934.

Förvaltningsrådet för Osuuskassojen Keskuslainarahasto 1914, 1935–1946.

1915

Stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors 1915–1918.

Medlem i finsk-ryska kommittén för fastställande av rubelns kurs.

Medlem i direktionen för Emissioni Oy 1915–1921.

Medlem, vice ordförande, ordförande i direktionen för Bankföreningen i Finland
1915–1934.

1916

Medlem i börskommittén för Helsingfors börs 1916–1926.

1917

Medlem i Finska partiets centralkommitté 1917–1918.

Suppleant i borgerliga samarbetsdelegationen.

Medlem i konferensen för finska och ryska jurister i april

Medlem i grundlagskommittén som leddes av K. J. Ståhlberg.

Förvärvade Skogster gård, som låg i Överkervo by i Tusby socken (i dag i Kervo). Lägenheten hade en areal om 150 hektar varav hälften odlingsjord. Gav gården namnet Jukola och ägde den till år 1953.

4.12 Svinhufvuds senat godkände Finlands självständighetsförklaring.

Paasikivi reste på uppdrag av senaten till de nordiska länderna för att sondera möjligheterna att få erkännande av Finlands självständighet 1.12.1917–5.1.1918.

1918

18.1 utsåg riksdagen Paasikivi till medlem i den finsk-ryska blandkommittén, men kommittén hann aldrig inleda sin verksamhet.

26.1 Den socialistiska revolutionen började i Finland.

Paasikivi, för vilken de röda utfärdat en arresteringsorder, gömde sig under upproret hos Walter Sipilä och Eino Suolahti.

18.5 Senatens ordförande P. E. Svinhufvud valdes att också utöva den högsta makten (statsöverhuvud).

Vice ordförande för senatens ekonomiedepartement (statsminister, Paasikivis I regering) 27.5.1918–27.11.1918.

Gick med i Nationella samlingspartiet, som grundats 9.12.1918 för att fortsätta Finska partiets verksamhet. Medlem i den tillfälliga partiförvaltningen.

1919

Ordförande för värnpliktskommittén.

Ordförande för förvaltningsrådet för Suomen Valtamerentakainen Kauppa Oy 1919–1921.

1920

Ordförande för ekonomiska delegationen 1920–1921.

Ordförande för Finlands delegation i fredsförhandlingarna i Dorpat, undertecknande av fredsavtalet 14.10.1920.

1923

Tal på statsrådet J. R. Danielson-Kalmaris 70-årsdag 7.5.1923 (Paasikiven linja II).

1924

Medlem i kommittén för förnyelse av penningväsendet i Finland 1924–1925.

Medlem i styrelsen för Veronmaksajain yhdistys 1924–1926.

Ordförande för direktionen för Industri-Hypoteksbanken i Finland 1924–1946.

1925

Tal på Nationella samlingspartiets föredragsevenemang med anledning av det förestående presidentvalet 11.1.1925 (Paasikiven linja II).

Föredrag ”Eräitä ilmiöitä valtiollisessa elämässämme” (Vissa fenomen i vårt statliga liv) Nationella samlingspartiets partikongress Vasa 7.11.1925 (Paasikiven linja II).

1926

Historian Ystäväin Liitto, ordförande 1926–1946.

1927

Stiftande medlem och första ordförande, internationella handelskammarens (ICC) avdelning i Finland.

Tal på invigningen av III Inhemska Veckan på Nationalteatern 18.9.1927 (Paasikiven linja II).

1928

Medlem i ekonomiska delegationen 1928–1932.

Ordförande för centralhandelskammaren 1928–1941.

Tal vid Centralhandelskammarens valsammanträde i Åbo 18.2.1928, då Paasikivi valdes till Centralhandelskammarens ordförande (Paasikiven linja II).

Tal på Norges Handesstands Förbunds middag vid nordiska handelskonferensen 24.9.1928 (Paasikiven linja II).

1929

Medlem i kommittén för reformen av aktiebolagsbeskattningen.

Ordförande för delegationen för Kemiantutkimus-säätiö (Ravitsemuksen Tutkimussäätiö), 1929–1944.

Föredrag ”Politiikka ja taloudellinen elämä” (Politiken och det ekonomiska livet) Nationella samlingspartiets partikongress Helsingfors 21.2.1929 (Paasikiven linja II).

1930

Hederstiteln Statsråd.

Medlem i Helsingfors stads historiekommission 1930–1946.

Föredrag ”Verotus, demokratia, parlamentarismi” (Beskattning, demokrati, parlamentarism) Finlands V handels- och industridagar Tammerfors 2.10.1930 (Paasikiven linja II).

1931

Föredrag ”Taloudellinen asema” (Den ekonomiska ställningen) Nationella samlingspartiets partikongress Tammerfors 24.5.1931 (Paasikiven linja II).

Paasikivis första maka Anna Forsman avlider.

1933

Tal till medlemmarna i en handelsdelegation från England på Centralhandelskammarens soaré på Societetshuset Helsingfors 13.2.1933 (Paasikiven linja II).

Föredrag ”Politiikka ja talous” (Politik och ekonomi) Handels- och industridagarna Uleåborg 6.10.1933 (Paasikiven linja II).

1934

Äktenskap med Alli (Allina) Valve.

Medlem i nämnden för minskning av de statliga utgifterna.

Ordförande för delegationen för främjande av det ekonomiska samarbetet i Norden 1934–1939.

Finlands Exportförening (Finlands utrikeshandelsförbund 1938–), ordförande;
1934–1941.

Ordförande för partidelegationen för Nationella samlingspartiet (partiordförande) 5.5.1934–19.11.1936.

Föredrag ”Demokratia vai diktatuuri? Mitä Kansallisen kokoomuspuolueen periaatteet sisältävät?” (Demokrati eller diktatur? Vad ingår i Nationella samlingspartiets principer?” Tammerfors 25.10.1934 och Viborg 28.10.1934 (Paasikiven linja II).

Tal “Valtiollinen ja taloudellinen vapaus” (Statlig och ekonomisk frihet) Höstfest för de nationella föreningarna i Helsingfors 16.12.1934.

Föredrag ”Valtio ja talouselämä” (Staten och näringslivet) Nationella samlingspartiets möte Björneborg 30.12.1934 (Paasikiven linja II).

1935

Medlem i Kansallis-Osake-Pankkis förvaltningsråd 1935–1946.

Ordförande i kommittén för reformen av statsfinanserna 1935.

Medlem i förvaltningsrådet för Osuuskassojen Keskuslainarahasto 1935–1946.

Föredrag ”Ajankohtaisia kysymyksiä” (Aktuella frågor) Möte för Nationella samlingspartiets centralförbund Helsingfors 28.4.1935 (Paasikiven linja II).

Föredrag ”Yhteiskunnallisia näkökohtia” (Samhälleliga synpunkter) Nationella samlingspartiets partikongress Helsingfors 16.11.1935 (Paasikiven linja II).

1936

Finlands sändebud i Stockholm 1936–1940.

Medlem i Nationella samlingspartiets delegation och dess arbetsutskott.

Föredrag ”Mikä on Kansallisen kokoomuspuolueen tie?” (Vad är Nationella Samlingspartiets väg?) Partikongress Åbo 26.1.1936 (Paasikiven linja II).

Tal ”Kokoomuspuolueen valtiolliset periaatteet” (Samlingspartiets nationella principer) Helsingfors 8.3.1936 (Paasikiven linja II).

Föredrag ”Suomen taloudellinen kehitys itsenäisyyden aikana” (Finlands ekonomiska utveckling under självständighetstiden) Finlands vecka Stockholm 22.4.1936 (Paasikiven linja II).

Tal ”Talo on korjattava, ei revittävä” (Huset ska repareras, inte rivas) Nationella samlingspartiets möte Lahtis 21.5.1936 (Paasikiven linja II).

Tal ”Vapaus” (Frihet) Nationella samlingspartiets högtid Lappo 21.6.1936 (Paasikiven linja II).

Tal vid möte för Nationella samlingspartiets centralförbund 19.11.1936.

1937

Tal ”Suomen kehitys viime vuosikymmenien kuluessa” (Finlands utveckling under de senaste årtiondena) Möte för Samfundet Sverige-Finland Stockholm 25.1.1937 (Paasikiven linja II).

1939

Föredrag ”Valtion ja talouselämän yhteistoiminta”. (Keskustelua Ruotsissa)” (Statens och näringslivets samverkan. (Diskussionen i Sverige)) Centralhandelskammarens möte Tammerfors 1.3.1939 (Paasikiven linja II).

12–14.10, 3–3.11 och 9.11.1939 Paasikivi som Finlands huvudförhandlare i Moskva.

30.11 Sovjetunionen anföll Finland. Vinterkriget bröt ut.

Minister utan portfölj i Rytis regering 1.12.1939–27.3.1940.

1940

6.–11.3.1940 förhandlare vid fredsförhandlingarna i Moskva.

13.3 Fredsfördraget i Moskva. Vinterkriget slutade.

20.3 Paasikivi tillsammans med Väinö Voionmaa utbytte fredsfördragets ratificeringshandlingar i Moskva.

Finlands envoyé i Moskva 1940 – maj 1941.

1941

25.6 fortsättningskriget bröt ut.

1942

Tal på Utrikeshandelsförbundets middag 27.4.1942 (Paasikiven linja II).

1944

Förberedande fredsförhandlare i Stockholm och Moskva i februari–mars 1944.

19.9 fortsättningskriget slutade, mellanfreden i Moskva.

Statsminister (Paasikivis II regering) 17.11.1944–17.4.1945.

Tal på självständighetsdagen 1944 (Paasikiven linja I).

1945

Tal i radio inför riksdagsvalet 15.3.1945 (Paasikiven linja I).

Statsminister (Paasikivis III regering) 17.4.1945–9.3.1946.

Tal i radio om aktuella inrikes- och finanspolitiska frågor 29.4.1945 (Paasikiven linja I).

Tal i radio med anledning av att kriget i Europa slutat 7.5.1945 (Paasikiven linja I).

Tal i radio på årsdagen för mellanfredsfördraget 19.9.1945 (Paasikiven linja I).

Tal på självständighetsdagen 1945 (Paasikiven linja I).

Statsminister Paasikivis redogörelse vid ett informationsmöte för pressens representanter december 1945 (Paasikiven linja I).

1946

Tal på nyårsdagen 1946 (Paasikiven linja I).

Tal vid riksdagens avslutning 25.1.1946 (Paasikiven linja I).

Tal vid riksdagens invigning 2.2.1946 (Paasikiven linja I).

Statsminister Paasikivis redogörelse och svar vid ett informationsmöte för pressens representanter 11.2.1946 (Paasikiven linja I).

Tal till svenska radiolyssnare 25.2.1946 (Paasikiven linja I).

Tal i radio 4.3.1946 då Marskalken av Finland Mannerheim avgår från posten som Republikens president (Paasikiven linja I).

Republikens President 9.3.1946–1956.

Efter att Mannerheim avgått stiftade riksdagen en undantagslag och vid valet som förrättades av riksdagen fick Paasikivi 159 röster, K. J. Ståhlberg 14 röster, medan 11 röstade blankt.

Tal vid presidentinstallationen 11.3.1946 (Paasikiven linja I).

1947

Tal på nyårsdagen 1947 (Paasikiven linja I).

Tal vid riksdagens avslutning 28-01-1947 (Paasikiven linja I).

Tal vid riksdagens invigning 05-02-1947 (Paasikiven linja I).

Finlands fredsfördrag undertecknades i Paris 10.2.1947.

Finland ratificerade Parisfördraget 18.4.1947.

Tal vid riksdagens 40-årshögtid 23.5.1947 (Paasikiven linja I).

Parisfördraget trädde i kraft 15.9.1947.

De sista medlemmarna av de allierades övervakningskommission lämnade Finland 25.9.1947.

Tal på fredsjubileum i Mässhallen 18.9.1947 (Paasikiven linja I).

Tal på självständighetsfest i Mässhallen 1947 (Paasikiven linja I).

1948

Tal på nyårsdagen 1948 (Paasikiven linja I).

6.4.1948 Pakten om vänskap, bistånd och samarbete (VSB-pakten) mellan Finland och Sovjetunionen.

Tal i radio med anledning av undertecknandet av VSB-pakten 9.4.1948 (Paasikiven linja I).

1950

Omval till Republikens president. Paasikivi fick 171 elektorsröster, Mauno Pekkala 67 röster och Urho Kekkonen 62 röster. Antalet elektorer var 300.

Tal vid installationen som Republikens president efter omval 1.3.1950 (Paasikiven linja I).

Ekonomie doktor honoris causa, Handelshögskolan i Helsingfors.

Politices doktor honoris causa, Helsingfors universitet.

Efter kriget överlät Paasikivis gård Jukola Tila Oy på beslut av nämnden för inlösen av mark över tio tomter om sammanlagt 27 hektar till familjer som var berättigade att få mark. Kervo köping förvärvade huvuddelen av lägenheten, som omfattade cirka 125 hektar, i två delar till gängse pris åren 1947 och 1950. Markköpets andra del omfattade cirka 34 hektar och Jukola gårdscentrum, vars yta var cirka 3,5 hektar.

1955

19.9 Avtal om återlämnande av Porkala arrendeområde.

Tal i radio med anledning av återlämnandet av Porkala 22.9.1955 (Paasikiven linja I).

Paasikivi förlänades Sovjetunionens högsta utmärkelsetecken på hans 85-årsdag 27.11.1955.

Finland godkändes som medlem i Förenta nationerna.

1956

Tal på nyårsdagen 1956 (Paasikiven linja I).

Tal vid riksdagens avslutning 25.1.1956 (Paasikiven linja I).

26.1 Sovjetunionen återlämnade Porkala arrendeområde till Finland.

Tal vid riksdagens invigning 8.2.1956.

Tal vid slutet av andra perioden som president 1.3.1956 (Paasikiven linja I).

Presidentval. Paasikivi var med på andra omgången i valet som förrättades av elektorer. K-A. Fagerholm fick 114 röster, Urho Kekkonen 102 röster och Paasikivi 84 röster. De två kandidater som fick mest röster gick vidare till tredje omgången.

Paasikiven linja I–II. Juho Kusti Paasikiven puheita ja esitelmiä vuosilta 1923–1956. (på ryska 1958)

14.12.1956 Juho Kusti Paasikivi avled i Helsingfors.

1957

Paasikiven muistelmia sortovuosilta I–II (på svenska 1960).

1958

Toimintani Moskovassa ja Suomessa 1939–41 I–II. 1958 (på svenska 1958–1959; på tyska 1966).

27.11.1958 grundades Paasikivi-Seura.

1961

Paasikivis staty avtäcktes i Lahtis, skulptör Veikko Leppänen.

1980

Paasikivis minnesmärke avtäcktes i Helsingfors, skulptör Harry Kivijärvi.

1985

J. K. Paasikiven päiväkirjat 1944–1956 I–II. 1985–1986 (på svenska 1986–1987).

1991

Jatkosodan päiväkirjat. 1991 (på svenska 1991).

2004

Ei pienillä ole mitään turvaa.” J. K. Paasikiven päiväkirjat 1934–1939. Kansallisarkiston ystävät – Riksarkivets vänner ry.