”I DE NORDISKA LÄNDERNA KÄNNER VI OSS HEMMA” – J. K. Paasikivi 150 år”

19.10.2020 Jubileumsseminarium, Hanaholmen

MIKKO MAJANDER

Ärade åhörare och deltagare, bästa publik,

I år firar vi J. K. Paasikivis jubileumsår; i november blir det 150 år sedan hans födelse. Tillsammans med olika samarbetspartner har Paasikivi Samfundet organiserat flera evenemang där Paasikivis livsverk har presenterats och analyserats ur olika synvinklar. Han hann ju delta i så mycket, inte bara som president och statsminister, politiker och diplomat, utan också inom närings- och kulturlivet.

Vi har grundat en websida jkpaasikivi.fi där var och en kan bekanta sig med olika aspekter på Paasikivi i lätt tillgänglig form. Förutom intressanta artiklar kommer också t.ex. hans egna dagböcker att publiceras där i sin helhet, samt Tuomo Polvinens stora biografi i fem delar. En del material kommer att publiceras också på svenska, och vissa texter på engelska och ryska.

Dagens seminarium anser jag vara speciellt viktigt. Paasikivi blir ofta ihågkommen för sin östpolitik, vänskapspolitik – eller försoningspolitik – mot Sovjetryssland som han ledde efter andra världskriget. Men Paasikivis geopolitik hade alltid flera väderstreck: söder, dvs. Tyskland, inte minst 1918 eller 1941; och det anglosaxiska väst i handels- och finansrelationer, också under det tidiga kalla kriget.

På 1930-talet var Paasikivi en central figur då Finland sökte säkerhet i sin utrikespolitik genom en nordisk orientering. Nordens och Sveriges roll blev allt viktigare efter kriget. I sina anteckningar, sk. ”punktlistor” och tal brukade Paasikivi börja med de nya goda relationerna med Sovjetunionen men lyfte genast fram Nordens betydelse på andra plats.

Därifrån har vi också hämtat mottot för detta seminarium: ”I de nordiska länderna känner vi oss hemma.” Paasikivi betonade att för finländare representerar Sovjetryssland en främmande värld.

Det var två aspekter som, enligt Paasikivi, speciellt band Finland till övriga Norden – och genom Norden allmänt taget till västvärlden, skulle jag tillägga. Först, Sveriges intresse för ett självständigt och demokratiskt Finland. Och med anknytning till detta, svenska språkets ställning i Finland. I dag har vi glädjen att höra två föredrag om just dessa frågor.

Paasikivi Samfundets syfte är inte enbart historiskt, inte ens i första hand, utan det handlar om att föra säkerhetspolitiska analyser och diskussioner framåt i tiden. Det vill vi göra också idag, speciellt under kommentarerna och debattdelen av vårt seminarium.

På Paasikivi Samfundets vägnar vill jag tacka alla föredragshållare och deltagare, samt våra samarbetspartner – Kulturcentrum Hanaholmen, Nya Utrikespolitiska Samfundet och Svenska litteratursällskapet i Finland – som under svåra förhållanden har gjort detta evenemang möjligt.

Jag önskar er alla ett givande seminarium.


Mikko Majander är docent i politisk historia vid Helsingfors universitet.


Mats Bergquist: J. K. Paasikivi och den svenska Finlandspolitiken (sivu 2)

Hanna Ojanen: Stormakter och hotbilder i kärnan av de svensk-finska relationerna (sivu 3)

Gunilla Herolf: Finland och Sverige – Vad bestämmer vår närhet? (sivu 4) 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kappaleen sivut: 1 2 3 4